Det är precis det här jag beskrev. Massa olika CTRL kombinationer som man måste memorera. Det skalar inte att memorera alla möjliga kombinationer. Och sen är det jobbigt att behöva stråcka sig till ctrl hela tiden.
ViM har ett språk som är ortogonalt och därför lättare att memorera. "d" raderar. Och sen kan du kombinera verbet "radera" med det substantiv du vill: stycke, mening, ord, tecken, etc. Det är lättare att memorera substantiv, och memorera adjektiv och sedan kombinera dem hur du vill. Det blir n+m saker att memorera. Färre knapptryckningar oxå. "3dw" går snabbt att skriva, för att radera 3 ord.
Emacs kräver att du memorerar alla kombinationer, dvs n*m olika saker att memorera. Det skalar inte.
VIM är som i Linux där du pipar massa olika kommandon som alla gör varsin sak väl. Ett Linux kommando behöver bara kunna en sak, och ska inte kunna något annat. Och sedan kombinerar du kommandona fritt via pipe.
Emacs är som Windows där du har ett monoltitiskt program som har programmerats att kunna göra alla möjliga kombinationer. Om du ska göra en viss kombination så måste du kunna just den kombinationen. Det blir jättemånga kombinationer att tvingas memorera.
Om du inte förstår storheten i detta så är det ok. Jag tänker inte tjafsa med dig varför det är snyggare med ortogonala språk. Ser man inte, så ser man inte.
Ser storheten och gillar ortogonalitet men i modern emacs markerar man hela stycket man vill ta bort och trycker på "del"-tangenten eller "←"-tangenten. Så, vill man ta bort tre ord markerar man dem och trycker på en av de tangenterna.
Finns liknande kortkommandon för alla möjliga saker men när man väl lärt sig det ena eller det andra systemet så kan man ett system och de flesta av oss håller kvar vid det. För mig blev det emacs som jag använder till det mesta som handlar bara om text. Likadant är det när jag skriver komplicerade dokument med en massa formler mm, då blir det LaTeX.
Det finns dock saker jag övergivit, t.ex. vi, SOS, TECO. P.g.a. att jag inte gillade vi så blev det aldrig av med att lära vim. Bara det att man talade om "vi improved" = "vim" gjorde att jag aldrig kom mig för med att överge emacs.
Vi kan hålla på i en evighet och jämföra, diskutera, försöka övertyga men faktum kvarstår, hur mycket jag eller du än anstränger oss kommer ingen av oss lära om. I alla fall inte jag som efter 40 år med emacs förblir emacsanvändare och troligen inte heller du eller alla andra vim-förespråkare.
Dessutom tror jag mig minnas att den här tråden handlar om MS Windows nya text-editor så det här blir mitt sista off-topic-inlägg.